tisdag 20 juni 2017

Kungsleden - en värdefull läxa i bolagsstyrning.

Kungsleden är ett fastighetsbolag som historiskt (läs: när jag blev intresserad men var totalt okunnig beträffande aktier) förknippades med hög transaktionstakt under ledning av Jens Engwall - nuvarande VD på Hemfosa. Från Engwalls sista VD-ord, i årsredovisningen 2005 (vilken märkligt nog inte är rättlänkad på Kungsledens hemsida) påtalas att aktieägarna i Kungsleden under Engwalls ledning blev belönade med en kumulativ årlig avkastning om 42 procent från börsnoteringen 1999 till och med 2005. Engwall kvarstod 2006 som VD i Kungsleden till 1:a juli och var tillgänglig som rådgivare till den 1a januari 2007, även under 2006 gick aktien starkt på börsen men utvecklingen därefter har varit mycket dålig. Engwall ägde vid årsskiftet 2005/2006 aktier i Kungsleden för lite över 60 miljoner, vilket då var mer än tio gånger Kungsledens lönekostnad för Engwall (inklusive sociala kostnader o dylikt). Numera är Jens Engwall VD för det börsnoterade samhällsfastighetsbolaget Hemfosa, vid årsskiftet 2016/2017 ägde han aktier i Hemfosa för ca 290 MSEK. Engwall uppbar för åren 2016 respektive 2015 en lönekostnad för Hemfosa om 7 MSEK respektive 6 MSEK.

Bolaget har kraftigt underpresterat såväl bredare svenska börsindex som fastighetsindex under den senaste tioårsperioden, tyvärr verkar inte Kungsleden länka in totalavkastningen på det fastighetsrelaterade jämförelseindexet på sin hemsida, men resultatet är tio förlorade år med bland annat skattesmäll och två nyemissioner för aktieägarna. Nuvarande VD Biljana Pehrsson tillträdde den 1a september 2013, totalavkastningen för aktieägarna sedan dess är ca 34% vilket motsvarar en årlig avkastning om ca 6%. Totalavkastningen för det breda OMX Stockholm Real Estate PI har under samma period varit ca 120%. I dagsläget handlas bolaget till strax under eget kapital, vilket implicerar att aktiemarknaden antingen har lägre förväntningar om bolagets fastighetsvärden eller dess förvaltningsförmåga. Vid årsskiftet 2016/2017 ägde Biljana Pehrsson aktier i Kungsleden för strax under 2,5 Miljoner, att jämföra med Kungsledens samlade lönekostnad för henne på ca 8 MSEK 2016 och 9,5 MSEK 2015 (vilket alltså är strax över Engwalls lönekostnad).

Jag tror att aktieägarna i Kungsleden skulle gagnas och gagnats ifall Biljana Pehrssons ekonomiska intresse i bolaget i huvudsak bestod av förräntning av aktieägarkapital, och inte av uppburen lön. Relativt sin lön ägde Jens Engwall som avgående VD för Kungsleden över 30 gånger mer aktier än vad Biljana Pehrsson gjorde vid senaste årsskiftet. Sedan dess har hon ökat sitt aktieinnehav med 18 000 aktier, vilket gör att detta aktieinnehav i dagsläget motsvarar ett värde av ca 3,2 MSEK. Ifall jag var styrelseledamot med stort aktieinnehav i Kungsleden hade jag föreslagit för bolagsstämman att instifta ett incitamentsprogram inom vilket en stor andel av VDns lön bands till aktiekursens långsiktiga utveckling relativt fastighetsindex. Dessvärre har även Kungsledens styrelse överlag väldigt begränsade aktieinnehav i förhållande till sitt styrelsearvode, ett sådant förslag ligger därmed förmodligen långt borta.

Det finns mycket mer att säga om Kungsleden (och i viss mån även Hemfosa) beträffande bolagsstyrning, exempelvis det orimliga i att göra simultan nyemission och utdelning. För att undvika att bli alltför långrandig...

Tills nästa gång,

David

måndag 13 februari 2017

Bloggen är tyst när jag gör research

Har de senaste veckorna spenderat mycket tid med att researcha tre olika bolag vilka blivit del av min aktieportfölj. Därutöver har flera av mina innehav haft rapport, än så länge har alla bolag överraskat positivt.

Det följer av sakens natur att jag då blir tystare. För mig är bloggen ett redskap att få skriva av mig, bolla tankar med intresserade, och också få ett tidsavtryck om hur min utveckling sett ut kunskapsmässigt på investeringsfronten.

Hursomhelst, jag kan lämna er läsare med ett par tips för den som vill lära sig mer om bolagsstyrning och aktieägarvärde:

Bolag med en verksamhet som kännetecknas av en komplex finansieringsstruktur,  ger enligt min erfarenhet upphov till störst spridning på hur pass välskötta bolagen inom sektorn blir. Detta blir mycket tydligt när man jämför bolag inom fastighetssektorn, fibersektorn, teleoperatörer eller banksektorn för att ta några exempel. Misstag förstärks i skuldsatta industrier, samtidigt som operationell skicklighet kan få en multiplikatoreffekt åt det positiva hållet. Beträffande detta, så kommer jag när jag får lite mer tid över, skriva ett inlägg om detta där jag kommer diskutera Kungsledens bolagsstyrning - och kanske lite till.

Håll till godo tills dess, nu när jag informerat om att uppdateringar stundtals kan ske mer sporadiskt, är min avsikt att inte tråka ut er med den här typen av innehållsfattiga inlägg framöver.

Tills nästa gång,

David

onsdag 8 februari 2017

Fastighetsbolaget Hemsö - Rapportkommentar

Hemsö är ett fastighetsbolag inriktat på samhällsfastigheter. Tidigare har bolaget varit helägt av Kungsleden, för att sedermera bli utköpt av Tredje AP-fonden. Sedan 2013 äger Sagax 15% av Hemsö, medan Tredje AP-fonden äger resten. Den som vill läsa mer om Hemsös historia kan antingen läsa mer på hemsidan eller i den senast publicerade årsredovisningen (2015).

Igår publicerades Hemsös bokslutskommuniké för år 2016, nedan följer mina övergripande kommentarer.

Säkerställda skulder
Hemsö har de senaste åren ändrat sina finansiella mål kraftigt, och särskilt det beträffande hur stor andel av bolagets fastigheter som skall vara finansierade med säkerställda skulder. Detta mål har ändrats kraftigt över åren. Vi kan notera från Årsredovisningen 2013 att bolaget vid det tillfället inte hade ett mål om hur hög den säkerställda skulden skulle vara. Från Årsredovisningen 2014 kan vi utläsa att målet vid det tillfället var att ligga mellan 15% och 30% i säkerställd skuld. År 2015 hade målet blivit att maximalt endast maximalt 20% ska vara finansierat med icke-säkerställda skulder. Den faktiska utvecklingen för säkerställda lån har sett ut som följande:

2012-12-31: 62,5%
2013-12-31: 40,6%
2014-12-31: 29,2%
2015-12-31:15,4%

Under 2016 har den säkerställda låneskulden ytterligare minskat, och hade i slutet av kvartal 4 gått ned till...

2016-12-31: 7,7%

Det slår mig som att ett mycket målmedvetet och intelligent arbete ligger bakom att över tid få ner den säkerställda låneskulden. Hemsö får mycket förmånliga villkor på obligationsmarknaden, som exempel kan anges att senaste obligationen utfärdades den 20e januari 2017 och innebar att Hemsö lånade 500 MSEK till en fast ränta om 0,217%. Bolaget har i dagsläget en disponibel likviditet 12 774 MSEK (!), varav 11 842 MSEK är hänförliga till outnyttjade krediter och 932 MSEK till kassa.

Räntekostnader
flerårsöversikten kan vi se att räntekostnaderna trots ett ökat inslag av icke-säkerställda lån, sjunkit kraftigt de senaste åren:

2012-12-31: 3,42%
2013-12-31: 3,04%
2014-12-31: 2,26%
2015-12-31: 1,95%

Denna trend har fortsatt det senaste året:

2016-12-31: 1,50%

Duration
Jag anger här enbart förändringen för Hemsö mellan 2015 och 2016:

Hyresduration 2015 /// [2016]: 7,6 år /// [8,1 år]
Räntebindning 2015 /// [2016]: 3,6 år /// [4,6 år]
Kapitalbindning 2015 /// [2016]: 2,8 år /// [4,1 år]

I mina ögon är alla ovanstående siffror indikativa om en konservativ finansieringsstrategi. Bolagets belåningsgrad om 64,0% ter sig inte offensivt i det sammanhanget, särskilt som bolaget har ägare med mycket omfattande finansiella muskler.

Förvaltningsresultat
Hemsö levererade under 2016 ett förvaltningsresultat på 1 111 MSEK, att jämföra med 959 MSEK för 2015. Tillväxten i förvaltningsresultatet var alltså 15,84%. Hemsö hade en avkastning på Eget Kapital på 30,4% för år 2016, men detta inkluderar värdeförändringar. Om vi endast ser på förvaltningsresultatet blir den löpande avkastningen på Eget Kapital istället 16,43% om vi räknar med ingående balans EK och 12,81% om vi räknar med utgående balans EK.

Framtid
Bolaget kommunicerade den 6e december 2016 att bolaget sålt en fastighetsportfölj om 1,5 MRD SEK till Samhällsbyggnadsbolaget (SBB). Tillträde kommer att ske den 10 april 2017. Bolaget har under 2017 kommunicerat förvärv om 520 MSEK. Därtill har bolaget en omfattande investeringsportfölj samt ett flertal ramavtal med expansiva verksamheter med behov av mer samhällsfastigheter. Bolaget har också fortsatt utfärda obligationer till förmånliga villkor.

Min bedömning är att Hemsö i närtid kommer att fortsatt sänka sina finansieringskostnader, och att bolaget både kommer kunna höja kvalitén och värdet i det befintliga beståndet genom tilläggsinvesteringar i befintligt bestånd samt selektiva förvärv.

Utan att snurra in er i alltför många detaljer i ett redan långt inlägg, så är min bedömning att Hemsö under de närmaste åren kommer kunna fortsatt hålla en avkastning på eget kapital från den löpande förvaltningen om ca 15%.


Sammanfattning
Sammanfattningsvis får jag säga att jag är mycket imponerad av Hemsös utveckling de senaste åren. Sagax gjorde en investering år 2013 om 285 MSEK för att erhålla sin 15%-iga ägarandel. Baserat på den siffran ser förvärvet mycket bra ut. Att anta 285 MSEK som köpeskilling vid investeringsbedömning är dock kraftigt missvisande i och med att förvärvet betalades med 11,7 miljoner nyutfärdade B-aktier, vilket alltså ledde till en utspädning av Sagax befintliga aktieägare. I dagsläget motsvarar 11,7 miljoner Sagax B-aktier ett värde på ca 1 MRD SEK. Min bedömning, baserat bl.a. på Årsredovisningen för Hemsö Intressenter (Sagax och Tredje AP-fondens gemensamma ägarbolag) är att 15% av Hemsö är värt betydligt mer än 1 MRD SEK. En Eget Kapital-värdering, rakt av, ger ett värde om 1 300 MSEK. Investeringen gjordes dock villkorad med såväl en köpoption för Tredje AP-fonden som en Säljoption för Sagax. Detaljerna av denna är för mig okända, och kan kraftigt påverka det faktiska värdet för innehavet såväl uppåt som nedåt.

Imorgon släpper Sagax sin rapport, ska bli intressant att läsa.

Tills nästa gång,

David

måndag 6 februari 2017

Aktieanalys Avanza - återkoppling

Avanza är ett bolag jag var stor aktieägare i när jag skrev den här bloggen för åtta år sedan. Jag publicerade såväl analys som uppföljningar efter att jag köpt fler aktier här.

Då jag inte längre är aktieägare i Avanza eller planerar att initiera en position i närtid, passar det bra för mig att göra en uppföljning med de tankar jag har om bolaget nu - och hur väl mina tidigare reflektioner slagit in. Jag tänker försöka göra reflektionerna kortfattade och to the point.

Den 28 mars år 2008 skrev jag följande här:

"En högst personlig teori, utan något som helst fackmässigt stöd, är min personliga uppfattning om att det går att skapa riktigt uthållig tillväxt om dels medarbetarna har kul (tänk google), har ansvar och ges möjlighet till kreativa initiativ (tänk google) och dessutom erbjuder en produkt som verkligen "makes sense" (tänk google) - Avanza har allt detta."

På ovanstående punkter ger jag mig själv tre av fyra rätt, och ett svagt "godkänt" i betyg. De tre argumentationspunkterna om att skapa långsiktig tillväxt har vad jag kan se varit starkt drivande till Avanzas positiva rykte och utveckling. Varför enbart svagt godkänt i betyg då? Well, ifall jag kunde inse Googles marknadsposition redan år den 28e mars år 2008, när bolaget handlades till 219,26 USD per aktie, så borde jag åtminstone insett att även Google var en aktie som förtjänade sig en titt. Att år 2008 inse att Google skulle växa under de nästkommande 8 åren är i stort en insikt som belönat en aktieägare med en fyrdubbling.

Hur ser det ut framöver? Jag bedömer Avanzas marknadsposition idag är ännu starkare än vad den var för 8 år sedan. Avanza är idag ett ännu mer självklart alternativ för de flesta som sysslar med sparande på Internet, och banken fyller en god funktion som komplementbank. Bolaget har varit drivande i att pressa priserna på finansiella tjänster, och flera aktörer har över åren försökt att slå sig in på den svenska internetsparmarknaden med begränsad framgång.

I samma inlägg skrev jag följande:

"Tillsammans med flerdubblande av antalet kunder kommer det finnas möjlighet till ett stort sparkapital såväl som ett skyhögt nettosparande. Tillsammans med detta kommer såväl intäkter som vinst kunna öka markant - och med dessa kommer aktierkursen att följa.
 

Avanza beräknas i dagsläget ha 1,3% av den totala svenska sparmarknaden, med ett långsiktigt mål om att 2010 ha 2,0%. Det är i mina ögon rimligt att Internetsparmarknaden över de närmsta årtiondena kommer kunna växa snabbare än sparmarknaden utanför Internet. Om Avanza fortsatt kan ha en bra position på Internetsparmarknaden, innebär detta mycket uthållig långsiktig tillväxt för Avanza. Avanza tror att mer än 50% av allt sparande långsiktigt kommer att skötas på Internet. Med tanke på de bekvämligheter Internet medför, ser jag ingen anledning att ifrågasätta detta."

I stort har det jag skrivit ovan också inträffat. Ur Avanzas åredovisning från 2008 kan vi utläsa att det i slutet av 2008 fanns ett underliggande sparkapital på 34 600 MSEK, något som då uppskattades till 1,2% av den samlade svenska sparmarknaden. I bokslutskommunikén för år 2016 uppskattar Avanza att de en marknadsandel om 3,2%, vilket innebar ett underliggande sparkapital om 231 000 MSEK - en nästan exakt 7-dubbling (!) till följd av ett bättre börsklimat och stora nettoinsättningar. Nettoinflödena har varit helt sanslösa de senaste åren, 2015 låg de på 25 200 MSEK och 2016 på 26 500 MSEK. Hatten av!

Jag gjorde dock en allvarlig felbedömning, nämligen att såväl intäkter som vinster kraftigt skulle öka till följd av det ökade kundunderlaget. Under 2008 tjänade bolaget 6,78 SEK per aktie, och hade bolagets vinster ökat i samma takt som kapitalunderlaget hade alltså bolaget idag tjänat över 45 SEK per aktie. Dessvärre för Avanzas aktieägare, har prispress alltmer pressat marginalerna, och förra året tjänade bolaget 13,45 SEK per aktie.

När jag under 2011 fick indikationer om att marginalerna riskerade att försämras så undersökte jag saken närmre. Min bedömning vid det tillfället var att Avanzas intjäning per sparkrona skulle fortsätta minska. Efter att därutöver fått lite kalla fötter över att Avanzas nettoinflöden starkt samvarierat med en stark bostadsmarknad (under såväl upp- och nedgång), så sålde jag för ca 200 SEK per aktie i början av 2012. Kursen har gått relativt starkt sedan dess, och bolaget har kraftigt överträffat mina förväntningar beträffande nettoinflöden.

Framtiden
Idag är prispressen för Avanza fortsatt stor. Intäkt per sparad krona lär fortsatt att minska under 2017, och min bedömning är att den trenden inte är avstannande på åtminstone ett par års sikt. I något läge lär prispressen avta med följd att lönsamhet då kommer ökar i takt med sparkapitalets utveckling. Jag kan dessvärre inte bedöma när denna "switch" kommer att inträffa.

Avanza är fortsatt mycket välpositionerade. Ett verkligt intressant faktum är att Avanza är mycket starka bland unga sparare med lite pengar. Med tiden blir dessa unga vuxna äldre, och med tiden växer deras sparkapital. Dagens 25-åriga Avanzakunder med kanske 25 000 SEK på kontot, kommer i hög utsträckning istället ha 2,5 MSEK på kontot om 40 år. Om Avanza kan lyckas hålla kvar dessa kunder, så ser vi en väldigt lång trend av kraftig sparkapitalstillväxt för Avanza. En reservation är att jag på ett personligt planfått uppleva att Avanzas kundservice blivit påtagligt sämre, men jag tror ändock att deras goda rykte och överlag nöjda kunder kommer att vara fortsatt lojala under lång tid. Därtill har Avanza idag inte längre klart bäst sparandevillkor, på de flesta punkter skulle jag ex.v. bedöma Nordnet som bättre (courtage, räntor, tillgång till fler marknader).

Det finns fortsatt en osynlig intjäningsförmåga dold i det faktum att marknadsräntorna i dagsläget är extremt låga. Detta har fått till följd att Avanzas räntenetto i många år varit ganska dåligt. Om man som jag tror att räntorna kommer gå upp på ett par års sikt, kommer Avanzas räntenetton att kraftigt kunna förbättras.

Jag tycker att Avanza är fortsatt mycket intressant att följa, men med nuvarande aktiepris är jag inte intresserad av att investera pengar i Avanza.

Tills nästa gång,

David

fredag 3 februari 2017

TGS-NOPEC del två - bra affärsmodeller ger staying power

Det var kul att min snabba sammanfattande analys av TGS-NOPEC uppskattades. Inlägget är det mest läst jag haft på denna blog sen uppstart. I slutet lämnade jag ett antal punkter som inte diskuterades i inlägget men som ändå är relevanta för bolagets affärsmodell. Jag tänkte nedan diskutera hur TGS-NOPECs tillgångslätta modell ger bolaget staying power, vilket var en av de punkter jag i det tidigare inlägget lämnade obehandlat.

 I TGS Årsredovisning 2015 s. 17 kan vi läsa följande under avsnittet Asset-Light:

"TGS does not own acquisition equipment. Nor do we have seismic crews on the payroll. All data acquisition is outsourced, which gives us flexibility to execute only those projects that meet our investment criteria and align with client goals. We are not influenced by vessle or crew utilization targets. Instead, we only access these resources when needed, and we're free to use the most appropriate vendors and technologies to tackle specific imaging challenges. TGS is asset-light, which means low overhead and high stability regardless of industry cycles"

Detta är en god sammanfattning av vad asset-light innebär för TGS, men det kan hjälpa lite att titta lite närmre på enskilda delar av ovanstående. Låt oss börja med att titta på fördelar och nackdelar kring att TGS inte äger de skepp som används för att samla in data.

Nackdel - Tillgänglighet
Tittar vi tillbaka kring min investeringstidpunkt så var tongångarna och orosmomenten annorlunda från analytikerkåren. Trycket på att undersöka nya projekt var stort, och det avspeglades i höga priser och låg tillgänglighet på fartyg som kunde genomföra undersökningar. Eftersom TGS inte äger några egna skepp, innebar detta en osäkerhet i huruvida TGS skulle kunna leverera data i den omfattning som efterfrågades. Från presentationen till Q3 2014 års resultat kan vi på sida 25 utläsa sentimentet i text: "Capacity secured for 2014". För att förstå situationen bättre kan jag rekommendera de earnings call som finns publicerade kring 2013-2014 här.

Fördel - Mindre Kapitalbindning
En stor fördel med att inte äga egna skepp och istället hyra in dessa på projektbasis, är att bolaget behöver väsentligt mycket mindre pengar för att driva sin verksamhet. Detta möjliggör att TGS kan vara mer opportunistiska i hur de spenderar sina pengar. Det möjliggör också att de inte blir pressade att genomföra geologiska undersökningar enbart för att hålla sina fartyg sysselsatta i en svag marknad. Därtill är tillgångslätta affärsmodeller generellt sett en bättre utgångspunkt för att hålla hög avkastning på eget kapital. I presentationen för Q4 för 2014, s 29, finns det en bra bild för detta.


Fördel - Högre Generell Flexibilitet
Denna punkt hänger ihop med mindre kapitalbindning. Det finns ett mindre internt tryck för TGS att använda en viss specifik teknik, båt eller arbetsgrupp för att genomföra en specifik datainsamling relativt en tillgångstung konkurrent. Beroende på projekt kan TGS arbeta med flera olika tillgängliga tekniker och fartyg - man kan säga att de är teknikagnostiska. Detta medför att bolaget över tid har en fördel mot mer tillgångstunga företag, vilka är mer beroende av specifik datateknik eller skepp. Detta tror jag över tid kommer ge möjlighet för TGS att öka sina marknadsandelar. Trend med ökade marknadsandelar har pågått ett tag, och den pågående konsolideringen av marknaden lär fortsatt öka TGS marknadsandel i och med att man aktivt deltar (se budet på MCG, ex.v). På sida 28 från Q4 2015-presentation kan man se historisk utveckling för TGS marknadsandel.

Detta kan förhoppningsvis ge lite ytterligare färg för den intresserade läsaren.

Tills nästa gång,

David

torsdag 2 februari 2017

TGS Webcast

Min analys om TGS har varit bloggens mest lästa inlägg sedan jag startade upp på nytt. Därmed är det säkerligen intressant för många av er som läser att kolla på när TGS idag har sin årliga Capital Markets day. Den mest intressanta poängen som tagits upp hittills är att TGS lyckats lägga bort en del risk med hjälp av risk-"sharing"(borde vara transfer)-agreement med svagare vessel providers.

Webcasten kan följas på:

http://webcast.seria.no/webcast/46107077

Med tanke på hur populärt det första TGS-inlägget var, har jag lagt en del tid på en uppföljning som kommer inom sinom tid.

Tills nästa gång,

David

onsdag 1 februari 2017

Köper eller säljer du aktier?

Låt mig beskriva två av våra kompisar, Alice och Ulla-Britt.

Alice har precis fyllt 24 år och precis börjat jobba som redovisningskonsult. Just nu är hon singel, men är inte främmande för att i framtiden skaffa både partner och barn. Just nu består hennes tillgångar av en kontantinsats (värd 150 000) på en bostadsrätt hon nyligen köpt, en buffert på 50 000 kronor i kontanter och ett aktiesparande värt 50 000 kronor. Alice får en bra lön och har inte så stora utgifter, vilket gör att hon planerar att spara 10 000 kronor i månaden på aktiemarknaden, en siffra hon de närmsta åren planerar att öka.

Ulla-Britt är 64 år och har jobbat som redovisningskonsult i 40 år. Hon planerar att gå i pension på sin 65-årsdag. Hon bor tillsammans med sin man och har 3 vuxna barn i en villa (värd 3 000 000) där lånen sedan länge är betalda. Därutöver äger hon tillsammans med sin man en aktieportfölj värd 5 000 000. Under pensioneringen planerar hon att skämma bort både barnbarn, sig själv och den lokala hembygdsföreningen med diverse "extravaganser" i form av resor, god mat och pengar.

Våra två kompisar har markant olika förutsättningar och mål för sitt sparande.

För Alice handlar det om att under lång tid vara nettoköpare av aktier. Intäkterna är större än utgifterna.

För Ulla-Britt handlar det om att under lång tid vara nettosäljare av aktier. Utgifterna är större än intäkterna.

Ifall börsen går upp 50% kommer detta påverka Alice genom att hon då får betala mer pengar för samma aktier. På samma sätt som ett ökat bensinpris leder till mindre mil per krona, leder ökade aktiepriser till mindre aktier för pengarna.

Ulla-Britt kommer däremot få bättre betalt för sina aktier i och med att hon planerar att avveckla aktieportföljen över tid. Då hon planerar att sälja i närtid, vill hon naturligtvis få så bra betalt som möjligt för sina aktier.

Alice ska med sin långa investeringshorisont naturligtvis inte vara ledsen när aktier blir billigare, så länge hon planerar att köpa mer. Warren Buffett pratar om detta i sitt aktieägarbrev från år 1997:

"A short quiz: If you plan to eat hamburgers throughout your life and are not a cattle producer, should you wish for higher or lower prices for beef? Likewise, if you are going to buy a car from time to time but are not an auto manufacturer, should you prefer higher or lower car prices? These questions, of course, answer themselves
 
       But now for the final exam: If you expect to be a net saver during the next five years, should you hope for a higher or lower stock market during that period? Many investors get this one wrong. Even though they are going to be net buyers of stocks for many years to come, they are elated when stock prices rise and depressed when they fall. In effect, they rejoice because prices have risen for the "hamburgers" they will soon be buying. This reaction makes no sense. Only those who will be sellers of equities in the near future should be happy at seeing stocks rise. Prospective purchasers should much prefer sinking prices" 

Att som nettoköpare av aktier hoppas på att dessa aktier ska stiga, är lite som att fira en förestående prishöjning på bensin eftersom man har hela tanken full med bensin.

Jag är fortfarande nettoköpare, om än inte i lika stor omfattning som tidigare. De senaste åren har marknadens sentiment varit avsevärt mycket mer positivt än när jag var som störst nettoköpare. Försök hålla Buffetts ord i huvudet nästa gång börsen har haft en riktigt tung period. Många sparare har svårt att trycka på köpknappen när börsen gått ned mycket. Nästa gång du finner dig i den situationen, föreställ dig att det du köper är mjölk istället - inte hade du väl varit ledsen om du såg att mjölken plötsligt hade satts som lockvara och såldes för 3 kronor liten?

De nettoköpare som lyssnade på Buffetts råd 1998 (när brevet publicerades) och därutöver försökt köpa ännu mer aktier efter tider av kraftig börsnedgång, har belönats rikligt ekonomiskt.

Tills nästa gång,

David